Intervju med Marcus
Följande reserapport skrevs av en GoXplore-deltagare från ett annat land och översattes automatiskt till engelska. Texten kan därför ibland vara lite otydlig.
Intervju med Marcus om hans resa till Sydafrika för att arbeta med vithajar
Välkommen hem! Hur var det att arbeta som volontär i Sydafrika?
Tack, resan var helt fantastisk! Jag har upplevt så mycket på "bara" fyra veckor! Jag har simmat med vithajar och lärt mig mycket om det mystiska livet under havsytan. Dessutom träffade jag många andra fina volontärer som också var där för att uppleva detsamma, och genom dem ordnade jag även gratis boende under sommar-OS i London :).
Varför valde du att arbeta som volontär med djur?
Jag har backpackat i Australien & Nya Zeeland, rest på interrail i Europa, varit på charterresor och arbetat som volontär på ett barnhem i Thailand. Den här gången ville jag komma nära djurlivet. Jag valde det stora vita hajprojektet eftersom jag alltid har tyckt att hajar är fascinerande varelser och vilda djur under havets yta har alltid lockat mig! Valet var därför ganska enkelt.
Hur fungerade hämtning och leverans på flygplatsen?
Perfekt. När jag kom till Kapstaden möttes jag av någon från vandrarhemmet och tillbringade min första natt där. På kvällen ringde de från vithajsprojektet och kom överens om tid för hämtning dagen efter. Allt gick väldigt bra.
Du valde att resa i april, hur var vädret och projektet då?
I april är det höst i Sydafrika, vilket betyder att det blir svalare och svalare mot vintern (läs: sol och 25 grader varje dag). När vi dök var sikten mycket bra, men den kunde ändras snabbt beroende på vinden. Vi volontärer fick snabbt veta att det var vädret som styrde hur dagarna var.
Hur upplevde du introduktionen till projektet?
I början lärde vi oss mer om organisationen, hur de arbetar för att hjälpa/lära oss mer om vithajen och vad som förväntades av oss volontärer. Vi fick även praktisk information som var bra att känna till.
Du valde att arbeta som volontär i tre veckor, tycker du att det räckte med tiden?
Tre veckor var lagom. Då har du tid att komma in i rutinerna i projektet och verkligen förstå forskningen. Du kommer närmare vithajen, och du hinner känna att du är användbar. Om jag fick chansen skulle jag nog stanna några veckor till :).
Vilka uppgifter hade du som volontär?
Varje dag går två-tre båtar ut med turister som har bokat burdykning. Som volontärer var vår viktigaste uppgift att ta hand om klienterna så att de var bekväma och kände sig förberedda för sitt möte med vithajen. Dessutom hjälpte vi till med forskning om vithajarna som fanns runt båten. Det gjorde vi genom att föra statistik, ta bilder och filma. På eftermiddagen gick vi på föreläsningar, diskussioner och skrev in statistik i marinbiologernas system. Det gav en bra känsla att jobba så nära med förväntansfulla turister som skulle ha sitt livs äventyr. Vi uppfyllde drömmar samtidigt som vi levde en dröm själva!
Dykte du med hajar? Hur var det?
Självklart gjorde jag det, och känslan var helt obeskrivlig! När jag skulle ta mitt första dyk var adrenalinet på topp. Vi var sex stycken i buren samtidigt och när besättningen sa "dyk och titta till vänster" hoppade jag ner och tittade åt vänster, men ingen haj. Jag sneglade snabbt åt höger, och det kunde inte ha gått mer än två eller tre sekunder innan jag tittade åt vänster igen. Då kom en fyra meter vithaj från ingenstans och simmade några centimeter från buren. Mitt hjärta pumpade! Sju nyfikna hajar kom runt båten och jag kunde se dem alla!
Hur såg en "vanlig" dag ut på projektet?
Jag gick upp vid åtta, tog en kopp kaffe när jag satt på terrassen och luktade på hamnen. Det var bara en underbar känsla. Klockan nio gick vi till församlingshuset för att förbereda oss för första resan. Båten sjösattes vid tiotiden och vi hade tre spännande timmar med turister, hajar och besättningen. På eftermiddagen var vi antingen med den andra båten, eller så jobbade vi med researchen. På kvällarna var vi frivilliga tillsammans och ibland gick vi ut och åt och drack några öl på en restaurang i stan.
Fick du uppleva vithajarna som du förväntat dig?
Innan jag åkte hoppades jag på att få se hajar genom att dyka i bur, men att kunna studera, analysera och vara nära dem nästan varje dag var riktigt coolt. Bättre än förväntat.
Hur var projektet generellt jämfört med vad du förväntade dig?
Vi svenskar är väldigt organiserade och har vi satt en tid så är det den tiden som gäller! I Sydafrika upplevde jag att kulturen är lite annorlunda och lite mer "allt löser sig". Det var lite konstigt i början, men jag saknar den kulturen idag. Mina förväntningar på projektet var att lära mig mer om livet under vattnet, och framför allt om vithajen. Projektet överträffade mina förväntningar.
Hur upplevde du säkerheten i projektet?
Jag har aldrig känt att det var osäkert på något sätt.
Vad var höjdpunkten på resan?
Att dyka och se en fyra meter lång vithaj var en riktig adrenalinkick. Jag saknar också den dagliga kontakten med förväntansfulla, nervösa, sjösjuka och härliga turister som gjorde min resa speciell. Jag lärde mig mycket om djurlivet som jag inte kände till innan, vilket i sig var en underbar höjdpunkt.
Hur många volontärer var det i projektet?
Vi var sex volontärer från England, Tyskland och Holland. Det fanns också fyra marinbiologer som specialiserade sig på olika områden.
Du reste runt i Sydafrika i en vecka efter att du var på projektet, hur var det?
Sydafrika är utan tvekan en av mina favoritplatser och där kan man göra allt! Jag hyrde en bil och utforskade Kapstaden till Port Elizabeth. Mitt första stopp var en bro, Bloukrans Bridge, som är mest känd för sitt 216 meter bungyjump. Adrenalinet stiger bara jag tänker på det. Jag stannade också till i surfparadiset Jeffreys Bay och kastade mig på några fina vågor. Innan jag åkte hem hade jag några dagar i Kapstaden med sol, bad och shopping.
Upplevde du Sydafrika som ett säkert land att resa i?
Som volontär fick jag hjälp under hela projektet och kände mig därför trygg. Okej, man måste komma ihåg att inte vifta med för mycket värdesaker, men under mina fyra veckor i Sydafrika var jag aldrig inblandad i någon olycklig incident. Det hände inte förrän jag kom till min hemstad, Helsingborg. Det första jag såg på tågstationen var några vakter som bar två upprorsmakare. Jag tror att det kan hända var som helst.
Skulle du rekommendera andra att resa och uppleva samma sak som du gjorde i Sydafrika?
Absolut! En av de bästa upplevelserna jag har haft.
Reseberättelser från 2010 (Översatt)
Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Shark & Marine Conservation.