Resan till Sydafrika kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Följande reserapport skrevs av en GoXplore-deltagare från ett annat land och översattes automatiskt till engelska. Texten kan därför ibland vara lite otydlig.

Hallå.

Jag heter Maria Hansmark och jag har rest till Sydafrika genom GoXplore för att arbeta som volontär och för att uppleva vad kulturen hade att erbjuda.
Jag reste främst ensam, men kom i kontakt med en tjej som också reste genom GoXplore.
Vi fick en bra not och bestämde oss för att flyga ner tillsammans och ansökte om att få bo hos samma värdfamilj. GoXplore var väldigt samarbetsvilliga och fixade allt detta. Jag skulle vara i Sydafrika i 2 månader och delta i totalt 3 olika program. Jag var uppenbarligen väldigt exalterad över detta. Aldrig tidigare hade jag varit borta så länge, och inte minst aldrig varit så länge och så långt borta helt ensam.


De första 5 veckorna bodde jag i en township som heter Kayamandi. Kayamandi betyder "hem, söta hem", vilket det verkligen var. Jag trivdes verkligen, och alla människor var så trevliga. Under min vistelse i Kayamandi bodde jag hos en värdfamilj, Mama och Papa Zulu, och arbetade på en förskola som heter Sizamile Crèche. I Kayamandi talade större delen av befolkningen engelska och/eller Xhosa. Xhosa-språket var väldigt fascinerande och jag lyckades så småningom lära mig några ord. Jag bodde hos värdfamiljen med min reskamrat, en svensk man, en välvuxen engelsk dam, en man från Zimbabwe och tre tyska tjejer. Mama och Papa Zulus barnbarn Botcha bodde där, och under en kort period deras systerdotter Tembi.

Vi var som en stor familj och vi blev alla otroligt goda vänner. Barnen på dagis var extremt energiska. De hoppade på oss från det att vi gick in genom dörren tills vi lämnade barnkammaren ett par timmar senare. Tiden gick mest åt till att spela, plus lite lärande däremellan. Vi tog med en musikhögtalare och spelade stolleken, samt lärde dem bland annat makkarenadansen. Varje dag fick vi smaka på middagen de serverade barnen. Som tur är är jag inte kräsen, så jag tyckte att detta var en spännande och intressant del av dagen. Jag var väldigt nyfiken på att se skillnaden mellan barn i Norge och barn i Sydafrika, men till slut kom jag fram till att barn är barn. De leker, de slåss, de skrattar och de skrattar.
Det enda var att några av dem var ganska våldsamma. Eftersom det inte var så mycket struktur i det dagliga schemat på detta dagis upplevde jag inte (i samma utsträckning som i senare program) hur barnen betedde sig i förhållande till disciplin och att ta order. Med det sagt skulle jag säga att barnen i förskolan skötte sig bra, var tysta när en vuxen pratade, gömde sig och lyssnade på vad de fick höra. Annars i townshipen fick vi uppleva lite av de lokala aktiviteterna. Poetry slam, Amazink liveshow och annars åka till och från jobbet i townshipen.
Om det var upp till oss skulle vi delta i mycket mer, men i ett sådant område där man är de enda vita människorna varnas man självklart för att gå runt fritt, speciellt efter mörkrets inbrott.
Det var jobbigt att behöva vara så kritisk mot människor som är så otroligt trevliga mot dig.


Jag gick sedan på ett hajprojekt där jag jobbade på en båt och hjälpte till med kunderna som skulle dyka i hajburen. Själv dykte jag såklart också. Gillade verkligen detta projekt. Det var kul att göra något helt annat och att hjälpa människor på ett nytt sätt. Träffade många underbara människor, och bodde på ett otroligt trevligt ställe.

I förra projektet bodde jag på vandrarhem och jobbade på dagis igen. Den här förskolan hade mer strukturerade planer varje dag och jag bodde närmare ledarna i organisationen. Jag fick därför en hel del introduktion till vad vi skulle göra hela tiden. Detta resulterade i att man mycket tydligt såg hur odisciplinerade barnen var. Det var svårt för dem att ta emot meddelanden, och några av barnen hade liten respekt för de vuxna. Detta är något de arbetar hårt för att förändra i unga år om det är ett resultat av hemlivet. Det var därför mycket mer strukturerat här än på första dagis, men återigen, det var väldigt trevligt att få ta del av så mycket olika arbeten.

Här bodde jag tillsammans med många andra volontärer, och det var en väldigt social och bra miljö. Fick ännu fler nya vänner och hade en fantastisk tid.
Dessutom var det en otroligt idyllisk plats. Surfstrand, gångavstånd till stan och fantastisk utsikt över Taffelberget. Något som upprepades var jag än gick var de stora kontrasterna. Townships med tusentals små fäbodar bodde i. Smutsigt och skräp överallt. 5 minuter bort låg storstaden med fantastiska köpcentrum fulla av butiker med märkeskläder och andra dyra prylar.

Under de 2 underbara månaderna har jag upplevt så mycket att det nästan är overkligt att tänka tillbaka. Extremt många intryck. Jag har jobbat med barn, bott med lokalbefolkningen, varit på Robben Island, bungyjump, hoppat fallskärm, varit på safari, gått med lejon, ätit krokodiler, ridit på elefanter, gått obeskrivligt vackra bergsvandringar, varit i sydafrikanska kyrkan, sett var Atlanten och Indiska oceanen möts, varit på Afrikas sydligaste spets, sett liveshower, varit på karneval i Kapstaden, surfat, (sett några fler kackerlackor än jag är bekväm med), dykt med hajar, se delfiner och pingviner och mycket mer.

Jag har träffat så många människor. Människor som jag har blivit otroligt förtjust i. Jag har helt enkelt fått vänner för livet. Och inte minst haft en upplevelse för livet.

Tack till allt och alla som gjorde denna resa oförglömlig.

Resan till Sydafrika kommer alltid att finnas i mitt hjärta.




Reseberättelser från 2015 (Översatt)

Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Volontär Sydafrika.

Hem » Reseberättelse » Resan till Sydafrika kommer alltid att finnas i mitt hjärta.

Vårt nästa informationsmöte är i . Gå med, eller se alla kommande informationsmöten här!