Melissa jobbade som volontär i Ghana

Melissa Mårtensson, 18 år, går nu sista året på en gymnasieskola i Malmö. Efter studenten planerar Melissa att åka till Norge för att sommarjobba och istället för att läsa vidare ska hon försöka resa runt så mycket som möjligt. Hon hoppas också någon gång igen få chansen att träffa sin Ghanesiska familj som gjorde hennes volontärresa till ett minnesvärt äventyr.

Hur kom det sig att du fastnade just för en volontärresa?

Jag har länge varit intresserad av att resa och upptäcka nya kulturer & andra världsdelar. Eftersom Afrika är en kontinent som är väldigt omtalad men som egentligen inte många åker till kände jag för att utmana mig själv och åka dit. Samtidigt ville jag inte bara åka på semester, utan vara till hjälp och arbeta. Att åka på volontärresa kom jag att tänka på när samtalet om projektarbete dök upp i skolan.

Hur kom det sig att du valde att resa med GoXplore till Ghana?

Jag beslutade mig för att åka till Ghana eftersom det anses vara mer säkert än andra afrikanska länder. Efter det beslutet letade jag runt på internet om landet och priser på organisationer som kunde hjälpa mig med de mest nödvändiga detaljer för en tjej som inte innan hade gjort en längre resa helt ensam. Work & Travel Company dök upp väldigt mycket under sökandets gång och priserna var inte så höga jämfört med andra. Jag läste kommentarer om andra som hade åkt med organisationen och alla var väldigt positivt inställda. Det var en stor del av anledningarna till varför jag åkte med GoXplore och jag har inte ångrat mig!

Hur upplevde du servicen hos oss här i Sverige innan du åkte?

Servicen var riktigt bra, inget att klaga på. Jag var lite sent ute när jag väl valde att boka eftersom jag hade sökt stipendier och som jag inte fick reda på om jag hade fått förrän i mitten av november. Jag planerade att åka i december. Så GoXplore fick ordna det väldigt hastigt och snabbt åt mig. Men det var inget större problem, det gick ändå smidigt till och jag fick all hjälp jag behövde när jag ville.

Hur upplevde du introduktionen på projektet?

I början tänkte jag inte ha en introduktionsvecka då jag ville ha så mycket tid som möjligt på mitt projekt men efter att ha läst vad vi skulle göra och att man fick väldigt mycket användbar information om både land och projekt valde jag att ha den ändå. Det var ett bra val eftersom man lärde sig en hel del. Träffade också nytt folk som jag umgicks med under veckan och hade några väldigt trevliga stunder med. Under introduktionsveckan fick man lära sig väldigt mycket om allt möjligt. Laga till en ghanesisk maträtt, dansa, spela på trummor, några användbara ord och hur man skulle uppföra sig i landet. Men också fick vi lektioner om både geografi, historia, religion etc. Det var väldigt användbart!

Du valde att volontärarbeta i 4 veckor på barnhem, var detta en lagom tid tyckte du?

Innan jag åkte kommer jag ihåg att jag tyckte det verkade så länge. Idag säger jag, det var alldeles för kort tid. Jag trivdes så bra och jag antar att det var den största anledningen till att tiden, dagarna gick så fort. Nu hade jag helst velat ha haft 3 månader där, för att ha mera tid med familjen men också för att ha mer tid att se mig runt i landet. Det var en del sevärdheter som jag ville se som jag inte hann med.

Vad var er huvudsakliga uppgift som volontär?

Min huvudsakliga uppgift som volontär på barnhemmet var enligt min åsikt att vara där för barnen, lära känna dem, leka och göra vardagen roligare. Vara munter varje dag fast man kanske var nedstämd. Det var fantastiska barn så det var inte svårt att vara glad i närheten av dem.

Hur såg en "vanlig" vecka ut på projektet?

Måndag till fredag gick jag upp klockan sex varje dag (Detta var sent enligt dem) de brukade oftast gå upp vid fyra. Sedan började dagen med att jag badade de minsta med en badlapp, tvålade in dem, smörjde in dem med en återfuktningskräm mot den stekande solen som var hemmagjord. Tog på dem deras skolkläder, följde de lite äldre barnen till skolan, det var dem som inte var tillräcklig gamla för att ta sig över på den stora vägen till skolan. Kom hem, tog med de minsta till ett sorts daghem. Fick bära en på ryggen så jag kunde ta med dem alla. Det var fyra småbarn som skulle till detta barnhem. En helt oförglömlig upplevelse och erfarenhet. Efteråt kom jag hem och var egentligen ledig men om jag ville och kände för det kunde jag få hjälpa till med att förebereda maten, diska, tvätta kläder(i en balja)städa etc. När klockan var halv två var det dags igen att hämta barnen från skolan. Klockan två var det dags att hämta de yngre barnen från barnhemmet. Därefter var jag ledig. Men eftersom barnen alltid var i närheten blev det ändå att man umgicks med dem resten av dagen. På så vis kom man väldigt nära dem.

Fick du hjälpa barnen på det sätt som du förväntat dig?

Ja, mestadels. Jag hade läst dokumenten jag hade fått hem om familjen och vad mina arbetssysslor kunde vara och det stämde i sin helhet. Dock hade jag svårt att ibland veta när jag var ledig. Redan under första dagen tog min "mama" upp om vad jag skulle tänka på och vad som gällde hemma hos dem, så det var väldigt klart vad som gällde. Jag var ledig under lördagar och söndagar men eftersom barnhemmet låg precis bredvid kunde jag inte riktigt koppla av med att inte göra ingenting då jag alltid hade möjligheten att vara med barnen.

Hur var allt på projektet i sin helhet i jämförelse med det som du hade förväntat dig?

Innan jag åkte försökte jag inte ha några förväntningar alls för att inte bli besviken eller för att bli positivt överraskad. Minns bara att jag var så glad över att dagen äntligen hade kommit och jag skulle iväg på ett äventyr jag sent skulle glömma, hur det än slutade.

Vad var den stora höjdpunkten på din volontärresa?

Oj, väldigt svårt... Hela resan är minnesvärd och gör den komplett. Men får ta upp två höjdpunkter som gjorde hela resan lite mer värdefull. Jag åkte under julmånaden så jag firade julafton med hela familjen. Det var en underbar dag, under hela dagen kom det olika besökare till familjen för att ge dem julgåvor för att visa sin uppskattning över det aktningsvärda arbetet de gör för barnen. Stämningen var alltid bra men den dagen var det extra hemtrevligt och roligt. Julmiddagen firades med att alla satt med varandra, tänk dig 23 barn, familjen och familjens egna barn som hade kommit hem från sitt campus, äta tillsammans ute under en stekande sol och äta kyckling med ris. Den andra stora höjdpunkten var när vi gjorde en utflykt till "the Monkey Sanctuary" och Kintampo falls. Vi reste med en mini van i några timmar med barnen som sjöng trummade med en liten "resetrumma" svårt att beskriva men jag ler åt minnet för det var en sådan glädjande stund för oss alla att ge oss ut på ett litet äventyr.

Hur många volontärer var ni på projektet?

I två veckor var det bara jag som var på projektet. Under min sista vecka kom det dit en ny tjej från Holland som skulle stanna i 5 månader. Men jag trivdes med att vara ensam med familjen, lättare att lära känna dem.

Reste du runt något i Ghana? Hur var det, gjorde du någon utflykt?

Eftersom jag var i Ghana under "bara" en månad blev det inte så mycket resande. Jag var i huvudstaden Accra under introduktionsveckan och därefter i Techiman där familjen och barnhemmet låg. Dock anordnade jag en utflykt för alla barnen till den populära turistattraktionen "the Monkey Sanctuary" och det populära vattenfallet Kintampo falls. Det var en upplevelse utöver det vanliga och underbart att få chansen att åka dit med barnen.

Upplevde du Ghana som ett säkert land att vistas i?

Ja, för det mesta. Men som till alla nya ställen man åker till känner man sig ibland lite osäker och sårbar eftersom man inte känner till platsen så bra. I ett land som Ghana är man speciell för sin hudfärg och också mer uttittad. Ibland kan uppmärksamheten kännas obehaglig men det var absolut ett land man kunde känna sig säker i. Folket var mycket vänliga och bemötande.

Hur fungerade upphämtningen på flygplatsen?

Det var smidigt. Det gick väldigt snabbt. Jag anlände till flygplasten i Accra, hämtade min packning, ordnade med visum och gick mot utgången. Väl där stod någon och väntade på mig med en skylt, vilket jag hade fått reda på innan avresan. Skulle det bli något problem hade jag också fått nummer att ringa till. Det var väldigt förberett och organiserat. När det var dags att resa hem behövde man ta sig själv till flygplatsen men också här gick det väldigt smidigt till. Från introduktionsveckan och under den tiden man varit i Ghana kände man sig väldigt världsvan. Jag tog helt enkelt en taxi!

Hur kändes det att åka hem?

Jag minns det så väl än idag efter en månad. Jag tyckte så mycket om min familj som jag bodde hos. Barnhemmet som var mitt projekt låg precis intill och dem utgjorde en enda stor familj på 30 personer. Jag kom så nära barnen och det var ingen som jag tyckte illa om. När jag skulle åka till bussen som skulle ta mig till Accra var det en pojke som jag hade kommit extra nära vid bilen och grät, vid den stunden bestämde jag mig för att jag måste ta mig tillbaka någon gång. Måste träffa dessa underbara människor igen som jag nu lärt känna.

Skulle du kunna rekommendera någon att åka och uppleva samma sak som du gjort till Ghana?

Absolut! När jag åkte på den här resan lärde jag mig mycket om både mig själv och andra. Vilket projekt eller land man än väljer att åka till så kommer man garanterat att ha ett bra äventyr. Genom att göra sitt bästa för andra människor, barn & djur är man till stor hjälp fast det ibland inte känns så. Ibland kan det hjälpa med att bara vara närvarande och visa sin "värme".

MER OM ATT VOLONTÄRARBETA I GHANA

Dette er et reisebrev fra en av deltakere på vår Volontär Ghana program i 2012.