Vår livs bästa resa

Den 5 november gav vi oss av på vårt livs äventyr, jag och min sambo! Då hade vi tio härliga veckor framför oss och jag tror inte att det kunde blivit bättre än det var. Vi började med ett par dagar i häftiga New York på vägen mot det stora målet med resan: att få jobba med djur och natur i underbara Costa Rica.

När vi kom till San José blev vi upphämtade på flygplatsen och lämnades sedan av hos en mycket trevlig värdfamilj, enda problemet var att de inte kunde prata engelska och ingen av oss kunde prata spanska.. Men vi började med två veckors spanskalektioner på en riktigt bra skola (som GoXplore ordnat till oss). Med tre elever i vår klass och en väldigt bra lärare lyckades vi lära oss mycket spanska på den korta tiden. Det var otroligt roligt att få lära sig ett nytt språk och motivationen stärktes av att vi ville kunna kommunicera med värdfamiljen och lokalbefolkningen. En del pratar lite engelska men det är en stor fördel att kunna spanska, så vi ångrar lite att vi inte försökte lära oss mer spanska innan vi åkte. Det var lite jobbigt att behöva lämna San José och familjen, men nu var det ju dags för nästa stopp: Animal Rescue Center vid den karibiska kusten!

Redan från dag 1 hade vi apor på våra axlar och sengångare i famnen. Arbetet på centret var väldigt roligt, vi ordnade mat till djuren, såg till att de hade det bra, städade burarna och skötte om de små djuren som behövde extra uppmärksamhet. Djuren på centret är ofta skadade, övergivna och/eller har blivit utnyttjade av människor. Här blir de omhändertagna och förhoppningen är att djuren en dag ska kunna släppas fria. Det som också var väldigt roligt på centret var att få lära känna de andra volotärerna som jobbade där och som kom från alla världens hörn. Även här var det väldigt jobbigt att lämna stället, både människorna där, men framförallt att lämna djuren. Det går inte att undvika att bli fäst vi dem och man får ett väldigt nära band.

Efter tiden på centret tog vi en vecka ledigt för att resa runt. Vi hängde på stranden på den sköna karibiska kusten, Puerto Viejo blev en favoritort med härlig stämning och trevlig miljö. Sedan åkte vi upp i bergen för att prova på ziplining, bada i varma källor, titta på vackra vattenfall och all annan fantastisk natur. Det finns så mycket vackert att se och mycket roligt att göra i Costa Rica!

Vårt andra volontärprojekt blev Cabo blanco, ett jättefint naturreservat som grundades av ett svensk/danskt par på 60-talet och blev det första naturreservatet i Costa Rica. Den längsta vandringen man kunde göra gick till en otroligt vacker strand, värt allt slit som krävdes på vägen. Tyvärr sköljs mycket skräp upp här och en av våra arbetsuppgifter var att röja upp längs stranden. En annan uppgift var att kratta löv och hålla rent och snyggt längs med vandringslederna. Vissa dagar hjälpte vi även till i entrén med att informera turister om reservatet vilket var jättekul. Hit kom även studenter från Costa Ricas universitet för att jobba, så det var roligt att få lära känna lite costaricaner, eller Ticos som de kallar sig själva. Här firade vi jul i djungeln med vår chef och festade på kyckling och potatis till ljudet av vrålaporna!

När vi nu åkte till Costa Rica kände vi att vi bara måste prova på att surfa! Vi hade bokat en veckas surfcamp över nyår vid Playa Hermosa som ligger lite utanför Santa Teresa på stillahavskusten. Det är en superfin strand och vi hade riktigt duktiga och peppande instruktörer. Den veckan blev det surf, sol, bad, yoga, och härlig avkoppling mellan passen. Det tog på kroppen att surfa så det var bra träning och det var en så härlig känsla att stå på brädan i vågorna.

Med tio dagar kvar tog vi två dagar med nyfunna vänner på stranden och njöt av värmen, men kände samtidigt att vi ville göra något mer utav våra sista dagar. Vi vaknade tredje dagen och bestämde oss för att åka upp till Nicaragua. Efter en och en halv dag på båt, bussar och minitaxi var vi framme i Granada. En mycket vacker gammal stad, med arkitektur från kolonialtiden. Här strosade vi omkring och tittade på vackra hus, var på chokladmuseum, gick på den lokala marknaden och fyndade allt möjligt. Vi åkte även till appoyosjön där vi paddlade kanot och njöt av lugnet.

Vi återvände till Costa Ricas huvudstad San José ett par dagar före hemresan. Vi träffade vänner som vi jobbat med på Cabo blanco och sov sista natten hos värdfamiljen där vi började vår resa. I taxin till flygplatsen grät jag en skvätt, jag kände verkligen för att stanna kvar i detta underbara land med dessa underbara människor.

Kort och gott kan jag säga att det har varit det bästa jag någonsin gjort och ångrar inte en sekund att jag åkte. Att dessutom ha fått uppleva allt detta fantastiska tillsamans med min sambo är något som jag varmt rekommenderar andra att göra! Det har varit ett helt fantastiskt äventyr och vi har fått träffa underbara människor längs vägen. Stort tack till Camilla på GoXplore och Costa Rica Language Academy för vårt livs bästa resa.

Pura Vida ♡

Evelina med Daniel

Reseberättelser från 2015

Vill du uppleva något liknande?! Denna reserapport är från Volontär Costa Rica.